Lär din hund att ta ansvar på banan

Jag får ofta höra att mina hundar är väl grundtränade och självständiga. Att de förstår vad jag menar. Det gläder mig naturligtvis, men för min del är det en nödvändighet då agility kräver att man kan förflytta sig snabbt från ett ställe till ett annat. På grund av mina fysiska förutsättningar så är det sällan möjligt för mig att röra mig så. För mig är det en självklarhet att hunden och jag är ett team på banan, att vi båda har våra uppgifter som ska utföras. Hunden ska springa och jag ska berätta vart den ska springa. Till min hjälp har jag min röst och min kropp. Många förväxlar att visa med kroppen med att springa dit hunden ska och rent fysisk knuffa hunden i rätt riktning. Jag får ofta

Att komma ihåg en bana

Ett av sommarens önsketema är hur man kommer ihåg en bana. Banvandringsteknik är ett intressant ämne och frågan dyker upp på varje kurs; hur gör man för att komma ihåg banan? Alla människor är olika och alla har sin egen strategi för att memorera och komma ihåg en bana. Jag inbillar mig att förmågan att memorera banan ökar i takt med att man blir en bättre handler. I tidernas begynnelse var banorna inte speciellt svåra. De banor som på den tiden användes på VM använder jag numera i min grundkurs för unghundar. Men ändå var jag väldigt rädd för att glömma bort banan. Vilket aldrig hände, men det var ett orosmoment. Jag tror att oron berodde på två saker. 1. att jag inte var en van handler, vi

Hur behåller man motivationen?

YOU WILL NEVER ALLWAYS BE MOTIVATED YOU HAVE TO LEARN TO BE DICIPLINED I förra blogginlägget så skrev jag att glädje i sig inte ska vara ett mål, att ett sådant mål inte leder dig dit du vill. Däremot så är det viktigt att glädje finns med i allt du gör. Men allt är faktiskt inte roligt jämt. Och det är okej! Jag tror faktiskt att det är viktigt att det ibland blir o-roligt för att man ska känna när det blir roligt igen. Jag är inte alltid motiverad. Jag tycker inte alltid att det är roligt. Men jag åker alltid hem från träningen med en bra känsla. Antingen har det varit ett riktigt toppenpass där allting bara har funkat eller så har jag mer saker på min lista som behöver tränas på. Jag välj

Våga står för dina mål

Jag har mer än en gång under mitt tävlingsliv ”blivit ovän” med människor som tycker att jag är hård mot mina hundar och ställer höga krav. Var finns glädjen? Du tävlar väl för att det är roligt?! Absolut! Om jag och hundarna inte hade tyckt att detta var roligt så hade jag ju inte lagt så mycket tid och pengar på det som jag gör. Agility ska vara jätteroligt och fyllt av glädje. Men jag är allergisk mot att man som förare har glädje som ett mål. Ett mål ska vara mätbart och gå att utvärdera. Hur mäter man glädje? Hur kommer man vidare i träningen om man har glädje som mål? Och om sanningen ska fram, är allt inom agilityn verkligen glädjefyllt? Jag skulle snarare vilja se glädje som något so

Senaste inlägg
Arkiv

© 2017 by Aktiv Agility. Proudly created with Wix.com

This site was designed with the
.com
website builder. Create your website today.
Start Now