Hur behåller man motivationen?

YOU WILL NEVER ALLWAYS BE MOTIVATED

YOU HAVE TO LEARN TO BE DICIPLINED

I förra blogginlägget så skrev jag att glädje i sig inte ska vara ett mål, att ett sådant mål inte leder dig dit du vill. Däremot så är det viktigt att glädje finns med i allt du gör. Men allt är faktiskt inte roligt jämt. Och det är okej! Jag tror faktiskt att det är viktigt att det ibland blir o-roligt för att man ska känna när det blir roligt igen.

Jag är inte alltid motiverad. Jag tycker inte alltid att det är roligt. Men jag åker alltid hem från träningen med en bra känsla. Antingen har det varit ett riktigt toppenpass där allting bara har funkat eller så har jag mer saker på min lista som behöver tränas på. Jag väljer alltid att fokusera på det som är bra.

Undantaget är när Steppa var unghund, innan jag fick hjälp. Hälften av gångerna satt jag och grät i bilen när jag körde hem. Jag kände mig så fruktansvärt ensam och otillräckligt när min hund inte ville springa med mig. Men det får bli ett helt annat blogginlägg.

Jag anpassar alltid träningen efter min motivation. Jag jobbar alltid med det jag har bestämt att jag ska jobba med. Men jag gör färre repetitioner och kortare övningar än vad jag hade tänkt. Och lustigt nog så ökar ofta min motivation just därför. Jag känner mig nöjd med det jag åstadkommit och vill fortsätta en stund till.

Mitt mål att ta mig till SM är extremt mätbart. Man behöver 4 pinnar i hoppklass och 4 pinnar i agilityklass och det står klart och tydligt på Sagik hur man ligger till. För mig är det en enorm sporre. Det jag misslyckas med på banan tar jag med hem till nästa träningspass. Eller så konstaterar jag att just den sekvensen var så jäkla märklig att det ska mycket till för att jag ska stöta på den igen.

Jag är en flummare, en kreativ konstnärssjäl som lätt glider genom livet från ett projekt till ett annat. Det är lätt hänt att jag inte får något vettigt gjort om jag inte är disciplinerad. Därför gillar jag listor. Listor som jag prickar av. För mig är det motivation. Jag ser till att det finns en belöning åt mig när jag prickat av vissa saker. Det kan vara att jag får sätta mig med en god bok eller att jag går ut i trädgården och tränar hund. Jag har listor som är långsiktiga, saker som bör fixas denna månad. Jag har listor som är kortsiktiga, saker som måste fixas denna vecka, kanske till och med en viss veckodag. Jag gör alltid det jag måste innan jag gör det jag vill. Diciplin.

Jag jobbar på samma sätt när jag tränar hund. Jag skriver inga listor längre, de finns i mitt huvud.

Bilden beskriver väldigt bra hur jag tänker kring motivation och att hålla fokus.

Jag har stenhård FOKUS på mitt mål och vad jag behöver göra för att uppnå det. Inte bara på agilitybanan utan runt omkring med fys, prehab, vila och reflektion. Jag vill ge mig själv alla chanser att lyckas.

Jag har valt att betrakta min agility som ett jobb som måste göras och det ger mig kraft att fortsätta framåt. Jag vill ju inte att min arbetsgivare ska ge mig sparken och jag vill ha lön för mödan.

Jag TAR TILLVARA på alla guldkorn längs vägen, glädjen man känner när ett moment man lärt in faktiskt funkar. Jag låter inte misslyckande få ta över glädjen för just det momentet. Jag tillåter mig alltid att jubla även om det ibland bara blir inombords för att jag inte vill störa hunden. Men glöm inte att jubla högt ibland.

Jag tar med mig alla mina MISSTAG. Jag grämer mig inte, oftast, utan jag lägger dem till mina erfarenheter och ser till att inte göra om dem. Ser jag svagheter hos mig och min hund så lägger jag fokus på detta under en period. Ibland måste man också inse att en svaghet är en svaghet och finna ro i det. Allting går inte att fixa.

Jag vill hela tiden UTVECKLAS och det kan jag inte göra om jag inte tillåter mig att göra misstag och upptäcka svagheter hos mig och min hund. Ett misstag speglar inte hur bra jag är som agility förare, det är hur jag hanterar mina misstag som räknas. Jag luftar mitt missnöje på Facebook eller i bloggen och sedan släpper jag det.

Ibland blir det inte som jag vill. Då försöker jag vara stark nog att ta en paus och fundera på problemet, kanske få hjälp att se det ur en annan synvinkel och sedan prova igen. Jag har provat många olika vägar genom åren och jag har hittills inte gått vilse för jag har blicken fäst på målet.