Din agilityhund - en elitidrottare

Ganska ofta för jag som instruktör något av följande samtal.

Förare: Attans, vad min hund har varit seg på sistone.

Jag: Okej, har du kollat med er fysio om det är något som är galet?

Förare: Nä, alltså vi går inte hos fysio.

Jag: Inte? Varför då?

Förare: Nä, för hunden har aldrig varit halt och den har inte ont. Jag har känt igenom den och kan dra och bända och böja och hunden säger inget.

Jag själv är ingen expert på hundars fysik men under åren har jag ändå lärt mig en del. Och min grundregel är: om något känns off och det inte blir bättre - kolla det med din fysio.

Jag bör vara expert på min egen hund. Kunna dess rörelsemönster så att jag vet att den lilla knappt skönjbara tvekan inför långhoppet inte är normalt. Eller att slalomtekniken inte ser ut som den brukar. Eller att hunden tvekar på gungan. Allt sånt som säger oss att något inte är som det brukar.

Problemet med hundar är att de sällan visar vad som är fel om det inte gör riktigt rejält ont. Och ibland kan problemet vara något så enkelt som en sträckning eller stelhet som inte ger någon hälta men som ändå orsakar hunden obehag. Och låter vi detta fortgå så kan det bli en riktig skada av det.

Förare: Attans, vad min hund har varit seg på sistone.

Jag: Okej, har du kollat med er fysio om det är något som är galet?

Förare: Nä, alltså vi går inte hos fysio.

Jag: Inte? Varför då?

Förare: Alltså, jag förstår ju att du går till en fysio med dina hundar, du som tränar så mycket och satsar på SM och sånt. Men jag tävlar ju bara för att det är kul.

Det som är lite komiskt med just detta samtalet är att denna typ av förare bara har en hund, går kurs flera gånger i veckan i både agility och andra hundsporter och tävlar dessutom på samma höga nivå som jag själv. Hunden tränar jättemycket. Jag tränar varje dag men har också 4 hundar som ska hållas igång. Varje hund får inte träna så mycket som det låter. Men det jag tränar sliter ändå på hundarna när det är höga hastigheter och tvära vändningar och inbromsningar. Även om jag gör mitt yttersta för att informera hunden om vart den ska så att den hinner anpassa sig så lyckas jag inte alltid och ibland lyssnar hunden ändå inte på mig. På det har vi sedan ganska många tävlingslopp på en säsong. Oavsett om jag elitsatsar eller bara tävlar för skojs skull.

Jag kan nästan uppleva att de som tävlar för skojs skull tävlar mer än vad elitsatsande förare gör. Man springer förutom officiella tävlingar även inofficiella och klubbtävlingar och träningstävlingar. En väldans massa lopp på ett år.

Mitt mål med tävlande spelar ingen roll här, det viktiga är vad jag utsätter min hund för. Min hund är en elitidrottare och bör därför behandlas som en.

Agera förebyggande Om jag inte ser några uppenbara problem eller förändringar så träffar vi vår fysio för genomgång 2-4 gånger om året. Där får jag veta vilka muskler som är bra och vilka som behöver stärkas. Jag får veta var våra problemområden finns och jag får en behandlingsplan för dessa. En del kan jag göra själv hemma och då får jag övningar och en genomgång av hur jag ska göra dem, hur många repetitioner samt hur länge vi ska jobba. Andra problem kräver att jag kommer på behandling (massage/laser/el) under en period för att komma tillrätta med problemet. Ibland blir vi ordinerade vattentrask under en period. Men framför allt så får jag med mig tips och övningar för att problemet inte ska uppstå igen - så kallad pre-hab.

Men blir det inte väldigt dyrt att hålla på med allt detta, speciellt om man har ett par hundar?

Ja, det kan det ju bli. Men om jag avstår några tävlingslopp, vilket hunden ändå kan behöva, så har du pengarna där. Och erfarenheten har lärt mig att det är bättre att lägga de pengarna i förebyggande syfte än att behandla i efterhand. Det kan både kräva veterinärvård och rehab på det.

Det finns så väldigt mycket jag kan göra på egen hand för att ta hand om stärka min hund. Många av landets duktiga fysioterapeuter håller föreläsningar och kurser både IRL och online, och jag blir ständigt lika förvånad över att inte fler hakar på. Det som jag tycker är extra bra med att hålla på med pre-hab är att det är enkelt, tar inte lång tid och framför allt att det är kravlös träning tillsammans med min bästa vän som stärker vår relation.

Vill du lära dig mer om vad du kan göra på egen hand för att stärka din hund så har jag kurs i sommar.