top of page

Hur kommer jag vidare i träningen?

För att veta vad vi ska göra så behöver vi först veta vart vi vill hamna.

Jag minns när jag var liten och man skulle ut och åka när man hade ätit söndagsmiddag. Skittråkigt! För när man frågade vart vi skulle åka så fick man alltid till svar: ingenstans, vi ska bara köra lite. Eller: vi får se vart vi hamnar. Det kunde bli glass i Torekovs hamn men det kunde också betyda raka vägen hem igen efter ha kollat på något hus genom bilrutan.

Man kan ju fråga sig om det är där mitt behov av planering och struktur kommer ifrån.


Man kan jämföra mål och träningsplanering med en resa. Man bestämmer vart man vill åka, kollar upp hur man ska ta sig dit och sedan bokar man boende, utflykter och spa.

Man kan även jämföra det med ett recept. Säg att jag vill laga köttfärssås. Jag hittar recept på nätet och sedan gör jag en shoppinglista för att handla det jag behöver. När det är dags att sätta igång så läser jag receptet noga och följer det. Men recept på samma sak kan se olika ut. Något recept innehåller till exempel chili och det gillar inte jag. Då får jag ställa mig frågan: funkar det om jag tar bort chilin eller är det en nyckelingrediens? Vad händer om jag skippar chilin men lägger till champinjoner? Men hur blir det om jag har både chili OCH champinjoner?

Jag tror inte att någon ens funderar på att ta bort köttfärsen eller tomatsåsen eftersom detta är nyckelingredienser, utan dem är det inte köttfärssås. Ibland hittar men recept med helt galna ingredienser som inte hör hemma där, som tex. choklad.

Här måste man själv fatta beslut om hur man vill ha det – köra safe och skippa chilin eller testa något nytt och ta både chili och champinjoner. Eller vill man gå helt wild and crazy med choklad.


Jag pratar gärna om mål och målsättning, för det ÄR viktigt. Inte för att målet i sig är viktigt utan för det är därifrån vi gör vår checklista på det som behöver göras för att hamna där vi vill. Och utifrån den checklistan skapar vi sedan vår träningsplanering. Vad är det hunden (och föraren) behöver kunna för att uppnå målet?


Jag gillar mål även av den anledning att jag behöver lite press på mig för att få saker gjorda, att ta tag i det som är nödvändigt. För många blir mål ett tvång och något som är jobbigt. Mål ska vara precis tvärt om – peppande och motiverande. En sporre. Ett stöd. Många tror också att mål måste vara höga, men det behöver de inte alls vara. Ett mål får dock inte vara för lågt eftersom det inte ger den där checklistan. Visst är det skönt att kunna kryssa av sådant som man redan kan men om det går för fort så får man lite känslan av: jaha, och nu då? Då hamnar vi på ruta 1 igen – hur kommer jag vidare i träningen?

Framför allt måste mål vara levande. Det vill säga att om vi inte har möjlighet att uppnå vårt mål inom den angivna tidsramen så betyder det inte att vi har misslyckats, vi har bara satt en för snäv tidsgräns. I förhållande till det vi har på vår träningslista.


För mig handlar mål väldigt ofta om tävling. Så fort jag får en ny tävlingshund så markerar jag i kalendern när den får lov att starta. Inte för att jag måste starta då utanför jag behöver något att se fram emot. Det hjälper mig att fokusera på det jag ska göra men även motivera mig de gånger träning inte är roligt. För det är inte alltid roligt. Det regnar småspik. Det är för varmt. Man har mycket på jobbet. Ungarna suger musten ur en. Det finns hur många saker som helst som göra att man just nu inte orkar träna.

Där hjälper målen mig, för om jag inte åker och tränar så sviker jag både mig själv och min hund. Observera att detta är mitt sätt att använda mål, jag behöver helt enkelt lite skuld och skam. Och när jag väl kommer iväg och tränar så brukar det alltid kännas bra.


Även med klass 3-hundarna sätter jag träningsmål som har med tävling att göra. Dyker det upp någon ny trend som jag behöver lära mig så sätter jag upp ett mål även där. Jag glömmer aldrig när jag skulle lära mig att göra japaner, det första jag gått bet på länge. Det slutade med att jag fick boka privatlektioner för Nettan. Målet att kunna göra japaner på nästa tävling fick helt enkelt en ny tidsgräns. Långt, långt fram i tiden…


Nu när vi inte har några tävlingar som mål så måste jag erkänna att träningen inte är speciellt fokuserat på något alls. Jag har pratat lite löst om att jag vill träna ditt och borde träna datt, men till syvende och sist så blir det mest snack.

Däremot så är jag grymt taggad på att få komma igång med min nya lilla tävlingskompis. För här känns det som om 18 månader är en fullt rimlig tidsgräns. För visst måste väl tävlingarna ha kommit igång då?


Dags att plocka fram papper och penna. Här nedan ser ni en mall som jag brukar använda för att göra min checklista. Du ska utifrån där du befinner dig i träningen göra en lista på vad din hund behöver kunna för att uppnå målet, dvs. har du startat blåbär och nu ska satsa på klass 1 så är det under delmål 2 (klass 1) som du ska börja skriva. Har du valp så skriver du i första hand under delmål 0, har du inte ännu startat blåbär eller kanske bara gjort någon start så skriver du under delmål 1. Ta gärna med sådant ni redan kan, då ser du vad du redan har uppnått.

Som ni ser så är inte listan ifylld för klass 2 och 3, helt enkelt för att jag inte vet var vi står i träningen då, jag vet inte vad vi kan när vi kommer dit och jag vet inte hur receptet ser ut då om 2-3 år. Min blivande tävlingskompis är ju trots allt bara 5,5 vecka gammal.


Använd gärna recept-tänket som hjälp att se vad som behövs. Vad ingår i klass 1 och vad behöver man kunna? Det finns en standard i klass 1 (köttfärs) och sedan finns det variationer (chili och/eller champinjoner) som kanske inte är nödvändiga att kunna i klass 1. Ibland händer det att någon domare spexar till det och ritar något som normalt inte hör hemma i klass 1 (choklad) och man upptäcker att man vill använda det fler gånger. Viktigt är då att man inte utesluter köttfärsen och enbart kör på choklad, det blir liksom aldrig riktigt bra. Är du dessutom amatör i köket – play it safe tills du får mer erfarenhet.


Som ni ser så finns det ett drömmål överst. Detta är ett mål att sträva efter och behöver inte ha någon tidsgräns, kanske är det till och med bra om det inte har någon gräns. Ett mål kan också få en tidsgräns senare. När man tex. har en pinne kvar och man bestämmer att den ska vara tagen innan årsskiftet. Återigen, ett sådant mål ska användas som en sporre, ett sätt för dig att skärpa till dig gällande träning och kanske prestation på tävling. Att kanske fokusera lite extra på agilityn just den perioden.





תגובות


Senaste inlägg
Arkiv
bottom of page