Har agility blivit svårare?

Jag älskar att agilityn är föränderlig. Att vi aldrig vet vad vi kommer att mötas av på kurs eller tävling. Hela tider kommer det nya trender och nya tekniker. Och jag älskar det!

På Facebook läste jag frågeställningen: Har agilitybanorna blivit svårare med åren?

På den frågan skulle jag vilja svara både ja och nej. Att det helt beror på vem du frågar.

För vad är egentligen för svår? Runt i full fart? Threadlehand? Blindbyte efter balansbommen med RC-hund?

Jag skulle vilja säga att det handlar om vad som är svårt för MIG. För mig är de långa avstånden svåra. Jag springer för långsamt, har för dålig ork och mina hundar har för dålig förståelse för verbala kommandon. Men är banan för svår för det? Nej, skulle jag säga. Det handlar om mina svårigheter, det jag inte behärskar. För det jag inte behärskar blir svårt. Jag har kanske inte förståelse för tekniken som krävs eller så är tekniken inte tillräckligt intränad. Trender kommer och går och vår handlingsteknik och våra träningsmetoder utvecklas (förhoppningsvis) med dem. Jag älskar utmaningen som nya trender ger mig. Kan jag inte lära mig tekniken på egen hand så får jag ju chansen att gå kurs, och vem gillar inte det?

Vem som helst som har tränat och tävlat ett tag kan ta sig igenom en klass 3-bana. Men på tävling handlar det inte bara om att ta sig igenom, man ska dessutom göra det snabbt och felfritt. För mig är det en väldig skillnad på att klara banan eller klara banan på ett konkurrensmässigt sätt. Är banan för svår om jag inte kan hantera den på ett konkurrensmässigt sätt? Eller betyder det att jag får hem och slipa på teknikerna som krävs och farten jag behöver?

Vissa typer av banor passar mig och mina hundar sämre än andra. Jag ger allt jag har men det räcker ändå inte. Det är frustrerande men inget jag kan göra något åt. När jag tittar på filmerna efteråt så ser jag små detaljer som kanske kunde tagit oss ett snäpp högre upp i resultatlistan. Är banan för svår?

Jag kan också välja att vara nöjd med vår insats.

Om alla diskar sig så måste väl banan vara för svår? Jag är faktiskt inte säker på att det är så. För ibland underskattar vi banans svårigheter och hur de är placerade i förhållande till varandra. Jag väljer i dessa fall att tänka att denna bandesign var ett undantag och lägger inte någon större vikt vid det. Men om den typen av bandesign blir vanligare, då får jag helt enkelt förändra min träning och kanske lära mig någon ny teknik. Jag kan välja mellan att bli nerslagen eller inspirerad.

Har agilitybanorna blivit svårare med åren?

Absolut har de blivit det! Redan i klass 1 har det blivit mer tekniskt än det var för några år sedan. Och det tycker jag är bra. För jag ogillar att vi lurar våra nybörjare att tro att agility är en baggis, att det bara är att springa lite så har man en pinne. Däremot hade jag önskat att det finns en annan inkörsport för den som vill prova på att tävla agility. Men det är en annan fråga.

Vill jag ha kul på agilitybanan så kan jag inte sätta mig med armarna i kors och bestämt hävda att agility numera är för svårt. Rise to the challenge and have fun with it!