top of page

Att vara sin egen största kritiker

Frustrationen växer. Ingenting funkar. Resultaten uteblir. Välmenta råd strömmar över en. Efter varje tävlings svämmar sociala medier över av bilder på rosettprydda hundar. Utom hos dig. Kärleken till sporten falnar sakta men säkert. Agility är inte längre roligt - det är ett krav.

Känner du igen dig?

Jag tror att vi alla har varit där någon gång. Känt att allting är hopplöst och inte ens roligt. Motivationen tryter och man har inte ens lust att träna. Varför?

Ibland blir det bara för mycket av det goda på en gång. För många kurser, för många träningar, för många tävlingar. Krav från familj och vänner att hinna umgås. Hus som ska målas och trädgårdar som ska vara ogräsfria. Jobb som kräver engagemang och tid utöver sina 8 timmar. Anledningarna är många. Man måste bli duktig på att prioritera, oavsett om man vill prioritera sporten eller vardagen. För båda delarna på en gång, fullt ut, kan knäcka den starkaste. Lära sig att skära ner på båda delarna, så att båda hinns med.

Ibland behöver man bara en paus efter en intensiv period. Våga backa några steg och omgruppera. Fördelen med dagens tävlingsår är att det alltid finns nya tävlingar. Vill jag ta en paus mitt i sommaren så kan jag göra det och vara trygg med att det finns tävlingar hela vintern också. Jag missar inget.

Men oavsett hur jag gör så lyckas jag inte på banan. Alla springer så himla snyggt och är felfria hela tiden. Utom jag. Det blir alltid något småfel och när jag väl är felfri så räcker inte tiden. Jag kommer aldrig ur klass 1, kommer aldrig att vinna, kommer aldrig att kvala till SM. Shit. vad dålig jag är!

Vem är det som ställer krav på dig? Vem är det som anser att du misslyckats?

Din hund?

Dina medtävlare?

Din familj?

Domaren?

Din instruktör?

Eller du själv?

Det finns en pedagogiska modell som kallas Two stars and a wish. Det betyder att jag som lärare säger till min elev att du gjorde detta bra och detta bra men till nästa gång önskar jag att du har förbättrat detta.

Du kan jobba på ett liknande sätt när du tävlar och tränar. Efter avslutat lopp så hittar du två saker som ni gjorde bra och en sak som du sätter på listan över saker som behöver förbättras och tränas mer på. Börja alltid med det positiva först.

Att titta kritiskt på din prestation får inte blir detsamma som att kritisera din prestation.

Senaste inlägg
Arkiv
bottom of page