Att planera och träna

December 19, 2017

Jag har alltid varit strukturerad. Kanske för att jag i grund och botten är en ganska lat människa. Jag lärde mig tidigt att det är bättre att strukturera och göra saker ordentligt än att bara flumma rundor. För genom att göra det ordentligt efter en plan gör att jag får mer tid över till annat. Så tänker jag gällande mitt jobb, mitt privatliv och framför allt min hundträning.

 

I mitt förra inlägg skrev jag om vikten att skynda långsamt och detta inlägg blir lite på samma tema. Om hur man genom att skynda långsamt faktiskt når sitt mål fortare. För en genväg är ofta en senväg.

Jag minns såväl för en himla massa år sedan, innan jag egentligen hade lärt mig hur man kör hund ordentligt. Jag var i alla fall i klass 3 och hade nått dit med en viss möda. Jag stod och pratade med en förare som bara tävlat knappt en säsong och som nu redan var i klass 3. Jag vet att jag tänkte att hen måste vara en skicklig hundtränare som hade lyckats på så kort tid. Vi stod och pratade om en passage på banan som var lite klurig för att det fanns så många alternativ, och hen frågade mig hur jag skulle göra. Jag svarade att jag skulle blindbyte. Hen bara stirrade på mig och frågade hur jag menade, vad är ett blindbyte?!

Det här ekipaget hade på kort tid tagit sig från nybörjare till klass 3 på ren och skär tur, och ju mer jag själv lärde mig desto mer tänkte jag på denna förare och hur mycket hen hade att lära sig. Hur många grundläggande saker som hen inte hade kunskap om och hur jobbigt och svårt det skulle bli att lära sig detta, när man till råga på allt redan var i klass 3.

 

Att göra en utvecklingsplan och därmed strukturera sin träning är inte så svårt och jobbigt som det låter. Men man måste komma in i det. Numera har jag 3-4 hundars utvecklingsplaner i huvudet. Men det går precis lika bra att skriva ner dem.

Personligen behöver jag känna en viss tidspress, att mitt projekt ska vara färdigt ett visst datum. För annars är risken att jag börjar flumma och syssla med roligare saker. Men det gör man som man vill med, en del klarar inte av att ha tidspress.

Den absolut konkretaste utvecklingsplanen är den för unghunden, som ska tränas inför sin tävlingsdebut. Jag letar alltid upp en tävling till 18 månadersdagen och har den som mål. Är inte hunden färdig så är den inte, men om jag inte har en tidsgräns så är det lätt att jag blir lat.

 

Min viktigaste fråga jag ställer mig när jag ska träna är: vad är det jag vill att hunden ska kunna, vad ska den lära sig?

Nu har jag ett orättvist försprång. Jag har gjort det här i snart 30 år. Jag vet vad en hund behöver kunna för att starta kl. 1. Om man inte vet, hur gör man då? Jag tycker att det är viktigt att ha en instruktör som kan hjälpa en med det man behöver. Och en bra kurs innehåller just de sakerna man behöver för att förbereda sig för klass 1. Eller så kan man helt enkelt sno min lista.

 

Alla hinder

Hunden måste kunna alla hinder. Punkt. Hur man gör med säcken och däcket får man avgöra själv. För dessa är hinder som många vill ska försvinna ur hinderparken på grund av skaderisken, och många klubbar har slutat att tillhandahålla dessa när domarna ska rita banor. Planerar du att tävla internationellt (= utomlands) så ska dessa också läras in.

I förlängningen ska hunden klara alla hinder oavsett om du befinner dig bakom, framför eller vid sidan om hunden.

 

Samtliga byten

Samtliga byten måste man också kunna. Blindbyte, framförbyte och bakombyte måste man kunna använda och man behöver veta när man ska använda var. Jaako, tyskar och wraps är ju coolt att kunna och du har kanske sett någon använda dem redan i klass 1. Vi som har hållit på ett tag lär våra klass 1-hundar detta av bara farten, det är absolut inget man måste kunna i klass 1. Fokusera på att kunna de tre vanliga bytena som ett rinnande vatten.

Helst ska man också kunna göra dessa byten före ett hinder men också efter. Kontaktfältshindren och slalom är de svåraste hindren att få till detta på, men det kommer när hunden är säker på dessa hinder.

 

Slalom

Slalom är ett projekt för sig, det kan gå ganska fort och det kan ta lång tid för hunden att få kläm på. Det finns en uppsjö av metoder att välja och det är lätt att falla för den enklaste metoden. Jag låter alltid hunden välja, jag ser vad som passar den och hur den förstår slalom, och jag blandar gärna metoder eftersom de ha olika syften. Allé, bågar eller kompostnät för fart, självständighet och byten in och ut. Lösa portar för ingångsträning. Köttbullemetoden för att få förståelse för hur pinnarna ska hanteras. Men det är viktigt att tänka på att inte byta metod för fort och för ofta, då blir både du och hunden förvirrade.

 

Kontaktfält

I kontaktfältinlärningen så skiljer man på självständigt beteende och förarstyrt beteende. Ett självständigt beteende är när hunden kan utföra sitt kontaktfältsbeteende med enbart ett kommando, oberoende av förarens position. Hunden är väl medveten om sin uppgift.

Ett förarstyrt beteende är raka motsatsen. Hunden behöver inte tänka själv alls och behöver inte veta vad den håller på med, den behöver bara titta och lyssna på föraren. Oavsett vilket man väljer så är det viktigt att vara konsekvent och inte tumma på sina kriterier. Har man bestämt att hunden ska ha framtassarna på marken och stå rakt fram så är det detta som gäller. Alltid!

I filmen här nedanför kan ni se Steppa när hon jobbar med sina running contacts. Just i denna film är det inte så mycket running, meningen är att hunden ska tänka och bli medveten om vad det är föraren vill ha.

 

 Hindersug/gaskommando

Det är viktigt att hunden suger på hindren, att den vill springa framåt. Hunden ska inte bara springa för att du springer, hunden måste också ha en egen drivkraft framåt. Den måste ha en gaspedal. Min gaspedal heter ”fram”. När jag säger ”fram” så drar min hundar iväg i den riktning jag visar. En del hundar kan dra väldigt långt och andra bara något hinder. Det beror dels på hur bra man har tränat in det men också på ras och individ. ”Fram” tränas in med kastad/placerad leksak och/eller med godis.

 

Läsa linjerna

Att läsa linjerna hänger lite grann ihop med punkten ovan, att hunden vill framåt. Föraren måste förstå linjerna mellan hindren och hur handling fungerar. Hunden måste också förstå det. Den kan inte välja egna vägar på banan utan förväntas springa dit föraren visar. Gör man detta rätt i inlärningen så kommer hunden att förstå linjer precis lika bra som föraren.

 

Framåtsändande

Även denna punkt hänger ihop med hindersug. Hunden måste klara av att springa en bit utan föraren, annars kan det bli svårt för föraren att hinna till nästa sekvens om hen måste följa hunden precis varje meter. Nedan finns en film från ett av mina lopp i Danmark (klass 3) där man var tvungen att skicka.

 

 Startrutin

Det finns inget värre än att ha en hund som inte stannar kvar i starten!

Det finns massor med metoder att träna i hur man sitter kvar, men jag gillar att göra det lätt för mig. Jag lär helt enkelt hunden vad jag vill att den ska kunna, är konsekvent och ser till att hunden får lön för mödan. Jag börjar enkelt och ställer större och större krav efterhand som jag ser att hunden behärskar det jag vill att den ska göra. Här finns det inga genvägar!

Jag låter hunden välja vilken position den ska ha när den startar. Jag har någon som står och någon som sitter. Och någon som växlar dessa båda. Mitt enda krav är att de behåller sin position på det ställe jag lämnat dem. De hundar som sitter har kommandot ”sitt”. De hundar som står har kommandot ”stå”. Den hund som väljer själv har kommandot ”stanna”. Dessa kommando upprepar jag till dess att jag låter hunden starta. Jag avslutar med ett ”bra” och sedan släpper jag iväg hunden. Jag vill att hunden ska vara avslappnad med laddad.

Anledningen till att hundar tjuvstartar kan vara många. Men i de flesta fall så gör den det för att den är så himla tänd på att få jobba. Då ser jag till att just jobb blir lönen. Jag går aldrig tillbaka och belönar hunden där den sitter, då får den ju sitta kvar ännu längre.

I början står jag bara bredvid hunden när jag släpper iväg den. Sakta men säkert töjer jag sedan på avståndet.

Det är viktigt att inte konstla till starten, det ska vara den naturligaste saken i världen.

 

Aktivitetsnivå

Denna punkt handlar om att hunden ska ha rätt aktivitetsnivå när den går in på banan. Hunden måste vara redo för det den ska göra, vara på hugget. Hur man hamnar på rätt aktivitetsnivå behöver man upptäcka och experimentera med. Man måste vara uppmärksam på vilken typ av hund man har. En del hundar behöver göra ansträngande aktiviteter innan träning och tävling för att över huvud taget kunna prestera. Andra hundar behöver vila sig i form. Men det är ditt jobb som förare att se till att hunden hamnar rätt.

 

Diskriminera/generalisera

I teorin kring inlärning så pratar man om diskriminering och generalisering. Enkelt förklarat betyder diskriminering att hunden bara kan utföra uppgiften på hemmaplan. Och generalisering betyder att hunden lär sig att genomför uppgiften även på andra ställen. När jag började träna 1989 så var skillnaderna mellan dessa väldigt tydliga. Du lärde in momenten på hemmaklubben och sedan satte du igång att tävla. Man fick lära sig på kursen att hela första tävlingsåret kommer att gå åt till att vänja hunden vid att springa på andra ställen än hemma. Idag är detta en sanning med modifikation, men jag tycker ändå att det är viktigt att tänka på detta. Att bara för att hunden kan hemma så betyder det inte att den kan på något annat ställe. Därför är det viktigt att åka på andra ställen och träna när hunden är säker på sin uppgift. Tänk då på att du kan behöva backa i träning när du är på ett nytt ställe.

 

Träningstävla

I mitt förra inlägg så skrev jag vad jag tycker om att börja tävla med en hund som inte är färdig för sin uppgift. Det är inte schysst mot hunden!

Men träningstävlandet fyller en viktig funktion tycker jag, om man gör det rätt. Blåbärstävling är en jättebra tävlingsform för nya hundar som behöver träningstävla, Förut fanns bara öppenklass och det var oftast alldeles för svårt.

Frågan vi måste ställa oss är återigen – vad är det jag vill att hunden ska lära sig? Det kan vara allt från att kunna fokusera på föraren bland publik och andra hundar, till att kunna sitta kvar i starten även på tävling. Men först måste hunden kunna alla momenten som krävs både hemma och borta. Och när vi väl ska tävla så tränar vi på just de momenten vi bestämt och ger hunden en bra upplevelse.

 

Nu har vi gjort grovjobbet med att stolpa upp vad hunden ska kunna. För varje punkt gör vi nu en mer detaljerad lista över vad och hur vi ska träna detta. Beroende på hur gammal hunden är så börjar man lite olika. Det beror även på din instruktör i vilken ände av listan ni börjar jobba.

Jag börjar alltid med jaktlekar, lång tunnel, linjeläsning och startträning.

 

 Såhär enkelt brukar jag börja. Hunden kan springa genom hinderstödet efter en kastad leksak och den kan lång tunnel. Jag kan träna byten in och jag kan träna byten ut. Vi jobbar på hindersuget och att förstå linjen. Och att stanna kvar i starten. När jag jobbar med unghundar så jobbar jag gärna med samma kombinationer under många träningstillfällen, så att hunden ska känna igen sig och jag inte hela tiden behöver tänka på min handling. För jag har redan repeterat handlingen så många gånger. Det går att lägga till hinder i olika ändar och vinklar på grundkombinationen för att variera sig. Är du ny på handling - banvandra alltid innan oavsett hur enkel kombinationen är. DU ska lära din HUND, alltså måste du kunna lära ut det hunden ska lära sig. Man kan behöva läsa på, rådfråga och tjuvträna innan - men det är helt okej! Kolla också så att du faktiskt lär hunden det du ska lära den, att du inte bara tror att du har lärt den. Minns såväl en gång jag gav en elev i hemläxa att lära in bakombyten. Eleven hade en agilityhund sedan innan så jag bara checkade lite snabbt att hen hade koll. Döm av min förvåning när det någon vecka senare kom ett videoklipp och ett stolt meddelande på mailen att bakombyten var hur lätt som helst. Ingenstans på filmen såg jag ett enda bakombyte...

 

Och en sista sak. En utvecklingsplan är inte huggen i sten. Den kan ändras efterhand som ni utvecklas tillsammans. Målet kan också ändras. Och det är helt i sin ordning.

 

Share on Facebook
Share on Twitter
Please reload

Senaste inlägg

July 10, 2020

July 10, 2020

December 17, 2019

December 8, 2019

Please reload

Arkiv
Please reload

© 2017 by Aktiv Agility. Proudly created with Wix.com

This site was designed with the
.com
website builder. Create your website today.
Start Now