V. 47

Nu när vädret har varit så tråkigt så har jag inte haft något annat val än att ha kurserna inomhus. Gräsbanan har varit frusen och knölig och grusbanan har varit som cement. Trist och tråkigt då det egentligen inte varit något större fel på vädret. Vi har som tur är en inomhuslokal att vara i, varm och ljus med bra underlag men en utmaning att rita till då den är lång och smal. Men genom åren har jag blivit uppfinningsrik och kreativ och antalet banor med titeln Stallet är nu uppe i 85.

I veckan har eleverna i grundkursen fått träna på att släppa taget som sina hundar, att tvinga dem att försöka själva och inte hålla dem i handen. För gör man det så hinner man kanske inte dit man ska härnäst. De har också fått träna på hur man gör om hunden inte förstår vad man vill att den ska göra. Att lösningen inte är att hålla den i handen utan att visa den vad den ska göra.

Veckans utmaning lämpar sig således för unga hundar och ekipage som grundtränar, men den kan givetvis även vara rolig för mer erfarna ekipage. Syftet är att föraren ska våga släppa taget om hunden men också att hitta flowet. Det lönar sig inte alltid att kunna springa iväg, för till slut tar det stopp och man tvingas stanna och vänta på hunden. På två ställen har jag därför lagt in passager där föraren måste vänta på hunden och plocka upp den innan den får nästa linje.

Eftersom det snart är jul och jag sitter här och väntar på valpar så slänger jag in en kombination som lämpar sig för ekipage som kommit längre i sin träning.