Introduktion

Min RC-resa och kursen för Anna

Jag har alltid varit en motståndare till RC, för min egen del. Jag såg andra som lyckades bra men jag såg också hur otroligt mycket tid och arbete det låg bakom. Och hur många misslyckande och omstarter det blev. Det krävdes oändliga timmar med att springa på 5 cm hög balansbom, för att höja någon centimeter innan det var dags för fler oändliga timmar. Att hålla rätt på bakbensseparation och antalet strides och typ av balansbom kändes övermäktigt. Så jag utvecklade min egen metod som faktiskt funkade bra på i alla fall Yippie. På Steppa funkade det bra till en början, tills hon kom på att det gick snabbare att hoppa över kontaktfältet för att komma fram till den utlagda godbiten. Där och då var jag beredd att ge upp.

I samma veva la Anna Käll ut reklam på Facebook för sin RC-kurs online. Jag hade redan gått kursen Snabbare hund för Anna och jag kände att med det material som krävdes och tiden jag hade på mig så skulle det nog funka. Och det har jag inte ångrat. Steppa har inte perfekta kontaktfält, men de är mycket bättre än innan och jag känner att vi fortfarande utvecklas.

I den här kursen blandar jag Annas metod med mina egna erfarenheter från egna och andras hundar.

Genomgång av metoden

Kontaktfält är otroligt utslagsgivande och det har därför byggts upp otroliga förväntningar och krav kring kontaktfält. En del nöjer sig dessutom inte med att ha godkända och pålitliga kontaktfält – de måste vara snygga också. Därför kan både hund och förare ha en del ovanor med sig bagaget som måste bort innan vi kan börja tänka kontaktfält, och då är denna metoden perfekt. För vi tänker inte kontaktfält utan matta.

Vi pressar inte heller hunden att springa fort utan vi låter den jobba i sin egen takt. Vi försvårar heller inte kriterierna genom att göra mattan mindre och mindre.

Det som de flesta som gått kursen har sagt är att både de och hundarna tycker att metoden är lätt att använda men framför allt rolig. De har upplevt färre (eller inga) konflikter med sin hund med denna metoden än med annat de provat.

Mattan ska i början vara stor och rejäl (50x80). Vi kommer aldrig att klippa av den på längden, men däremot på bredden så att den passar på planka och balansbom. Man kan med fördel ha en stor matta för markarbete och en smalare för planka.

Men när vi börjar med den på marken så är det en vanlig hederlig dörrmatta. Mattan är en positiv plats som ALLTID ger belöning. Inte träffar av misstag, men minsta lilla tass på mattan ger belöning. Även när hunden springer förbi de hinder som vi placerat före eller efter mattan så blir det ändå belöning för träff på mattan. Mattan har alltid högsta prioritet.

Man jobbar med tre olika stationer:

1. Mattan på marken – här tränar vi teknik och precision i låg hastighet, med eller utan störning

2. Plankan – här tränar vi teknik och precision i låg hastighet, med eller utan störning. Den stora skillnaden från att jobba med enbart mattan är att nu har vi lagt till en smal bräda samt lutning.

3. Bump – här tränar vi fart och träff på hel balans. Bumpen är till för att hjälpa hunden att träffa perfekt på mattan och på så vis ge jackpot.

Belöning

Genom att belöna hunden talar vi om för den att den gjorde rätt. Men om hunden får samma belöning/mängd belöning när den utför beteendet olika bra så blir det svårt att komma framåt.

Därför är det viktigt att nyansera belöningarna och det gäller även kroppsspråk och röst.

Jackpotbelöning är det vi helst vill ha. Förutom att vi ljudligt låter hunden förstå att vi är supernöjd med insatsen så blir det flera tryck på knappen och kanske en leksaksbelöning på det.

Ibland är det riktigt bra men inte jackpot, då är vi något mindre verbala och det blir inte lika mycket godis. Och på det viset jobbar vi oss nedåt på skalan. Vid miss är vi bara tysta.

En tass på mattan ger alltid belöning, såvida vi inte ser att det var ren tur att den träffade. Skutt/hopp från matta, planka eller balans ger aldrig belöning, även om träffen egentligen var jackpot. För vi vill inte belöna hopp!

Mattan har alltid prioritet. Om hunden gör rätt på mattan men missar hindret efter så belönar vi ändå eftersom det är mattan vi belönar och inte hindret. Att hunden även ska ta hindret får vi träna på separat och kanske göra en kedja.

Vi prioriterar inte ett visst antal strides på planka eller balans, inte heller bakbensseparation eller låga träffar. Om detta skulle inträffa spontant så jackpotbelönar vi allt vad vi kan.

Felsök

Ibland så blir det tokigt och det största felet man ofta gör är att försöka hjälpa hunden med kropp och röst. Det är viktigt att tänka på att RC är ett självständigt beteende och ska så vara redan från början. Om hunden tycker att något är svårt så gäller det att backa till en nivå där hunden känner sig säker och får belöning. Ibland handlar det om väldigt lite - att man flyttat hunden 1 decimeter för långt åt sidan – för att det ska bli förs svårt. RC är en process, våga det låta ta tid.

All träning är bra träning

Ibland kommer livet emellan och man kommer kanske inte iväg och tränar på hel balans eller ens på plankan. Få inte panik! Det är mycket bättre att ta flera små pass med mattan i vardagsrummet än att låta bli att träna bara för att man inte kommer iväg.

Att tävla under inlärningen

Bäst resultat får man förstås om man inte tävlar under tiden. Men om man väljer att tävla så är det viktigt att man kör som om det låg en matta på balansen, och inte faller tillbaka i gamla mönster bara för att det är tävling.

Det gäller också att man har en plan för hur man gör om hunden missar kontaktfältet. Tar man om eller kör man vidare? Detta är en individuell fråga som du som känner din hund måste ta ställning till. Dels beror det på hur långt man kommit i träningen och hur ens hund fungerar. Kommer hunden att ta åt sig om du gör om eller kommer det att sänka den? Eller är omtag nödvändigt för att din hund inte ska hoppa nästa gång?

Ett tips är att på banvandringen hitta en alternativ väg tillbaka till balansen för att få med den i banan utan stopp och sedan därefter belöna och gå av.

En deltagare i min första kurs tog med sig matta och maskin och körde lite matta precis innan de skulle in på banan, och tyckte att det hjälpt mycket.